Denna sida är framförallt för svenskar som inte tror att de förstår danska
Här finner du en snabblektion i danska som kan vara bra att ha.
Danska är rätt lätt att förstå om man bara försöker förstå helheten och inte hänger upp sig varje ord.
Att räkna på danska/Danska räkneord
Danskan har speciella räkneord som kan vara särskilt svåra för en svensk att förstå.
Tips! Lär dig räkneorden utantill, du hinner ändå aldrig räkna ut vad någon säger snabbt, t.ex. när du skall betala.
Här följer en krånglig förklaring:
Räkneord som exempelvis 22 och 34 bildas i danskan på samma sätt som i tyskan, det blir alltså ”to og tyve” (22), ”fire og tredive” (34). För svensken i Danmark kan det leda till missförstånd. Det svenska uttrycket ”en och tretti” (exempelvis 1:30 kr) uppfattas av ofta av danskar som ”en og tredive” (31), och det danska ”en og tredive” kan lätt uppfattas av svensken som ”en och tretti”. Ifråga om affärer bör man därför säga ”en krona och tretti öre”, då missförstår inte dansken. Danskarna säger gärna ”en krone og tredive”.
Det svåraste för en svensk ifråga om danska räkneord beror på att danskan har kvar ord från en ålderdomlig tjogräkning. Ett tjog är 20 och heter på danska ”tyve”. De danska orden för 60 och 80 härstammar från tjogräkning och är bildade genom multiplikation med ”tyve”. Om man tar ”tyve” tre gånger får man det danska ”tresindstyve” (”sind” står för gånger och är också det ett gammalt ord). Detta ”tresindstyve” förkortas sedan till ”tres”, vilket alltså betyder 60. På samma sätt är 80 fyra gånger ”tyve”, som ger det danska ”firsindstyve” och förkortas till ”firs”. Därefter bygger man orden för 50, 70 och 90 genom halva tjogtal. Det danska ”halvtreds” för 50 får man genom att ta 20 tre gånger, men den tredje gången endast ett halvt tjugotal (2 gånger 20 plus 10), egentligen ”halvtredsindstyve” som förkortas till ”halvtreds”. Ordet för 70 bildas genom 4 gånger 20, men den fjärdegången endast en halv gång. Det ger ”halvfjerdsindstyve”, som kortas ned till ”halvfjerds”. På samma sätt får man ”halvfemsindstyve”, ”halvfems”, som är 90. Om man hör ”fyrretyve” betyder det dock 40.
Danska räkneord med uttal:
- 2 to (Sv andra = Da anden.)
- 7 syv
- 8 otte – [åde]
- 16 seksten – [saisdn]
- 17 sytten – [södn’]
- 18 atten
- 20 tyve
- 21 en og tyve
- 22 to og tyve
- 30 tredive – [trädve]
- 40 fyrre – [förre]
- 50 halvtreds – [haltress’]
- 60 tres – [tres’]
- 70 halvfjerds – [halfjärs’]
- 80 firs
- 90 halvfems – [halfems]
Ordningstal: Tjugoandra, 22:a, blir på danska ”toogtyvende”. Sjuttionionde, 79:e, blir niooghavlfjerdsindstyvende och tvåhundrafemtiotredje, 253:e, blir på danska tohundredetreoghalvtredsindstyvende (to-hundrede tre og halvtreds:indstyvende).
Dansk-svensk ordlista
Lär dig känna till de mest vanliga orden som skiljer sig från svenskan.
En kort ordlista med vanliga ord som skiljer sig i danska mot svenska:
Danska | Svenska |
---|---|
aftensmad | kvällsmat |
agurk’ | gurka |
avi’s | tidning |
biksemad | pytt i panna |
dejlig | härlig, ljuvlig |
dreng | pojke |
dyne | täcke |
elevator | hiss |
fjernsyn | television |
fløde | grädde |
flødeskum | vispgrädde |
for’an | framför |
fordi’ | därför att |
forsikringsselskab | försäkringsbolag |
fortov | trottoar |
frikadeller | ett slags köttbullar |
frisk | färsk |
frokost | lunch |
garderobe | effektförvaring |
gulerod | morot |
hakkebøf | pannbiff |
huske | komma ihåg |
hvis | om; vems, vilkens o.s.v. |
hvor | var |
hvordan’ | hur |
is | glass |
kartof’ler | potatis |
kasse | låda |
knallert | moped |
kuffert, taske | resväska |
kun | bara |
kødboller | frikadeller |
lade være | låta bli |
lagkage | tårta |
lige | rakt, rätt, just, precis |
lukke | stänga |
lukke op, åbne | öppna |
lutter | idel |
lys | ljus |
mel | mjöl |
middagsmad | middag |
morgenmad | frukost |
morsomt | roligt |
mælk | mjölk |
omtrent | ungefär |
pige | flicka |
porre | purjolök |
pære | päron, glödlampa |
pølse | korv |
S-tog | förortståg, tunnelbana |
sengetæppe | (säng-)överkast |
sjovt | skojigt |
skinnebus | rälsbuss |
smørrebrød | smörgås |
snor | snöre |
spisekort | matsedel |
spørge | fråga |
sted | plats, ställe |
stoppested | hållplats |
sulten | hungrig |
sædvane | sed |
true | hota |
tykmælk | surmjölk |
tyttebær | lingon |
tåge | dimma |
tælle | räkna |
tæppe, gulvtæppe | matta, golvmatta |
tærte | bakverk av smördeg |
uge | vecka |
vaske | tvätta |
vogn, taxa | taxi |
værelse | rum |
ymer | filmjölk |
åben | öppen |
Här är några andra ord som kan vara bra att känna till vad de betyder:
Høkerbajer = Öl man köper hos handlaren (kall) och sedan dricker upp utanför
Suvoghalvtfems = 97
Hygge = Slappa
Kasse = Påse
Sommarfugel = Fjärill
Purjoløj = Gräslök
Pepparfrukt = Paprika
Roligt = Lungt (jmf orolig)
Sulten = Hungrig
Rykke = Flytta
”Bolle” = Älska (slang)
Komfur = Spis
Søm = Spik
Tømmermen = Baksmälla
Tømmer = Snickare
Vrøl = Struntsnack
Knockla = Arbeta
Bästefar = Far- eller morfar
Skat = Älskling
Uttryck:
Vad drejer det sig om? = Vad handlar det om?
Det må du self om = Det får du bestämma själv
Vad syns du? = Vad tycker du?
I liege måde = Tack detsamma
Ta en morfar på slagbänk = Ta en tuoolur på soffan
Vad menar Kim Larsen med att vi skall ha ett ”Sæt”? = Dricka en snaps och öl samtidigt!
Är du sulten? = Är du hungrig?
Fikasugen? = Vill du ha en öl eller ett glas vin? 😃